Ruta 1

Vaknade tidigt och här är det alldeles tyst ännu.
Jag dricker mitt kaffe och tänker på att fjolårsstudenten i veckan rev upp många känslor inom mig som hade funnit en viss ro den sista tiden.
Jag tänker på dom sista åtta åren och tillåter mig att vara stolt över mig själv.
Om två veckor är det åtta år sedan jag lämnade mitt tygga hem och min älskade make som jag hade varit tillsammans med över 30 år.
Åtta månader tidigare hade han kommit hem från en jobbresa och redan på Arlanda kände jag att det var en annan person som kom hem den här gången. Onåbar, okommunicerbar,ett riktigt monster.
I åtta månader kämpade jag som en galning att rädda vårt äktenskap men sen på min 48 årdag kände jag att nu hade jag nått botten av förnedring och köpte en bostad med inflyttning 1 maj.
Jag flyttade ur sovrummet och eftersom vi bodde i ett stort hus försökte jag undvika honom. När jag gav mig iväg tog jag vara min bil,mina smycken,lite kläder,sonens säng och trädgårdsmöbler till min nya bostad.
Eftersom vi hade egen firma var jag nu utan jobb med en dyr bostad och en slant på banken så jag kunde klara mig i max två år.
Sen följde nästan två år av psykiskt helvete tills jag till slut började hitta mig själv igen. Hitta den människan som jag en gång hade varit innan jag träffade min man och anpassade mig efter honom.
Efter två år hade jag gjort av med så gott som alla pengar. Jag hade fått sälja min bostad eftersom han bröt sitt ekonomiska löfte och lurade mig på en bra slant.
Efter två år stod jag på ruta 1 men hade fått tillbaka min livsglädje och var beredd på en ny start.
Jag gjorde en femårsplan och redan efter fyra år hade alla pusselbitarna fallit på plats. En ny man ingick inte i min plan.*skrattar*
Nu idag åtta år efter sammanbrottet sitter jag här i min mysiga lägenhet. Jag har ett torp som är precis som jag hade tänkt mig förutom sjötomt som jag inte hade råd med *S*
Jag har ett underbart jobb med jättetrevliga arbetskamrater och jag tjänar rätt bra.
Mina söner har fina familjer med trevliga sonhusrur och underbara barnbarn till mig.
Jag tycker jag har gjort det jäkligt bra.*S*
I min nuvarande femårsplan där allt i stort sätt ska vara som det är ingår det också att jag ska leta efter en lämplig älskare men på den fronten får jag det inte att funka riktigt.*S*
Nåja man kan inte få allt här världen och så viktigt är det faktiskt inte för mig så länge mitt övriga liv är i sin ordning.
Nu ska jag brygga en ny kopp kaffe och ta den sista biten av jordgubbstårtan som jag har i kylen och sen ska jag göra lite nytta här hemma.
Ha en bra lördag.
*
*
*