Die Russen kommen !

Anni stod med hinken och hällde den varma mjölken genom ett duk till mjölkspannet.Anni var 22 år och nyligen hade familjen fått besked att fadern var saknad i ryssland någonstans. Sonen i huset var redan försvunnen sen något år tillbaka, troligtvis drunknat när han var på väg till sverige med mänskligt smuggelgods. Utanför hördes tummult och modern kom inrusande från stallet där det fanns två magra kor, några getter och ett fåtal höns. Hon var i upplösningtillstånd och ropade "DIE RUSSEN KOMMEN"(ryssen kommer). Hon ropade efter Erna, Annis några år yngre syster som befann sig på loftet och sov.
Anni släppte allt hon hade för händerna och rusade på vinden och drog Erna till stallet. Där tog hon några handfull kodynga och kletade det på sig och sin syster. Hon raffsade bort hö och slängde Erna i hålet. Hon hann inte mer än täcka henne när det stod tre stora soldater i dörröppningen. Hon fick tag på en högaffel och backade undan.
När soldaterna hade avväpnat henne under mycket skratt tillkom det en ny soldat och röt några myndiga ord på rysska åt kamraterna.
Dom släppte Anni och den nya tecknade åt henne att följa honom annars skulle hon få halsen avskuren.
Hon följde honom ut och placerades i en personbil. Brevid stod en lastbil med flera unga flickor på flaket.
Soldaterna hade kommit in i byn och genomsökt varje hus och ropat efter "FRAUEN" (kvinnor).
Dom hade tagit alla unga kvinnor dom kunde få tag på och slängt på flaket. Det fanns bara småpojkar och gamlingar och kvinnor i byn och dom som försökte stoppa dom hotades med gevär. Några blev skjuten och andra misshandlade.
Det sista Anni såg när dom lämnade byn var sin mamma stående på knä och be högljudd och förtvivlat till gud.
Efter några mil kom dom fram till förläggningen och hennes soldat visade henne till en lägenhet som var hans ensam. Han visade att i lägenheten fick hon röra sig fritt men om hon skulle gå ut skulle hon få halsen avskuren.
Han visade henne fram till en kanna vatten och beordrade henne att tvätta av sig dyngan. Han visade henne var kastrullerna och maten fanns och tecknade att han var hungrig. Hon försökte så gott det gick att åstadkomma ett mål mat och tydligen föll det honom i smaken för han visade henne vart hon kunde sova på golvet och gick själv och la sig. Hon vågade inte sova hela den natten av skräck men ingenting hände.
Nästa morgon tecknade han att han ville ha frukost och därefter slängde han en hög kläder framför henne och hon förstod att hon skulle tvätta dom.
Han försvann och kom inte tillbaka förrän på kvällen och matproceduren upprepades.
Likadant pågick det i över en veckas tid och Anni kände sig rätt trygg nu.
Det enda som hon registrerade var att han bara tittade på henne som om han inte skulle kunna se sig mätt på henne.
En natt någon vecka senare ruskade han liv i henne och slängde fram hennes kläder. Han tecknade att hon skulle följa efter och vara tyst. Dom smög sig ut från byn där dom var och han gav henne en varm jacka, bröd inlindat i en duk och en fältflaska med vatten. Han pekade i en riktning och skyndade på henne att ge sig iväg.
Anni började springa i den riktning han pekade och efter några timmar började hon känna igen sig.
När hon på morgonen nådde hemmet fann hon sin mamma och syster gråtande. Ryssarna hade tagit alla djur och det visade sig att dom som hade varit där endast var en förtrupp. Den stora invasionen var på gång och sudetentyskland skulle utrymmas från alla tyskar.
Dom försökte lasta det dom kunde på en kärra och hela byn gav sig iväg mot sydtyskland.
Det skulle bli en strapats och farofylld flyk och många dukade under på vägen.
Flickorna som hade hämtats samtidigt som Anni har aldrig mer setts till.
Erna hade klarat sig för efter att dom hade tömt stallet hade ingen kommit tillbaka dit.
>
>