Ovanför min säng

Den här tavlan hänger ovanför min säng.

Den är målat av min kompis Mary i nov.2003 efter anvisningar från mig.

Den föreställer min skyddsängel St. Göran när han under min livskris 2001-2003 hämtar tillbaka mig till livet som en ny människa.

Eller rättare sagt när jag blev återfödd till den människa jag en gång var.
När jag hittade mig själv igen.

Augsburg

Jag är född på en plats som har har haft betydelse i svensk historia och för den tro som råder i sverige idag.




Hyllningsgravyr med anledning av Gustaf II Adolfs befriarens intåg i Augsburg 1632, Nordisk familjebok.png

Augsburgska bekännelsen
Den augsburgska bekännelsen utgöres av den bekännelse och försvarsskrift, som de lutherska ständerna framlade vid riksdagen i Augsburg 1530 och som mycket snart blev lutherdomens samlande symbol. När kejsar Karl V i början av år 1530 utfärdade kallelsen till denna riksdag, hade han ett dubbelt syfte. Man skulle förhandla om åtgärder mot turkfaran, och man skulle försöka komma tillrätta med den religiösa söndringen. För protestanterna, som tidigare fått erfara kejsarens kraftiga motstånd mot reformationen och kände till hans beslut att slå ned denna, även om våld skulle behöva brukas, kom riksdagskallelsen som en överraskning. Den var oväntat välvillig. Kejsaren inbjöd till en lösning av den religiösa frågan i samförståndets tecken. De protestantiska ständerna ansåg sig kunna hoppas på en mera respektfull behandling än vid de tidigare tillfällen, då de haft med kejsaren och den romerska oppositionen att göra. Icke utan förväntningar begav de sig därför till riksdagen, de flesta av dem beredda till en samförståndslösning och teologiskt väl rustade genom förarbeten i form av förslag till bekännelse av den reformatoriska tron och försvar av de vidtagna förändringarna i kyrkoskicket.
Uppdraget att författa den lutherska bekännelse- och försvarsskriften gick till Melanchton, som redan före riksdagen hade tagit itu med uppgiften. Arbetet med skriften pågick emellertid under riksdagen, då läget skärptes inte minst genom den skrift som Lutherbekämparen framför andra, Johan Eck, utgivit och då det visade sig, att den kejserliga politiken inte blev så välvillig, som riksdagskallelsen hade givit anledning att hoppas. Den lutherska bekännelseskriften präglas av Melanchtons försiktighet och av situationen, i vilken den är skriven. Det gällde att inte förvärra läget för protestantismen. Vid bedömningen och tolkningen av Augsburgska bekännelsen är det av vikt att man håller i minnet de förhållanden, under vilka den tillkom, och det syfte, som den skulle tjäna, och att den också måste uppfattas som ett led i det kyrkopolitiska spelet. Luther själv var inte närvarande vid riksdagen. Han var förklarad i rikets akt redan under riksdagen i Worms 1521. De lutherska ständerna var väl inte heller så angelägna att ha den oförfärade och stridbare reformatorn närvarande i ett sammanhang, i vilket uppgifterna inte kunde tänkas bli lösta utan försiktig diplomati och moderation i ord och tankar. Ändock kan Luther på sätt och vis sägas ha sin del i Augustanas tillkomst, inte blott i den meningen att denna skrift avsåg att bekänna och skydda den lära och det kyrkoskick, som hade honom till upphovsman. Luther hade även deltagit vid utarbetandet av vissa av de aktstycken, som Melanchton utgick från då han skrev sin skrift. Ett tidigt utkast till den lutherska bekännelse- och försvarsskriften blev underställt reformatorn och fick hans godkännande. Han har senare också uttryckt sin tillfredsställelse med Augsburgska bekännelsen, även om han anser den vara alltför försiktig och menar att den utan skäl avstår att beröra vissa allvarliga kontroversiella punkter, exempelvis frågan om påvens ställning i kyrkan.
Vid utarbetandet av bekännelseskriften kunde Melanchton anlita vissa redan formulerade bekännelsedokument. Han har använt de s.k. Schwabach-artiklarna, som hade varit avsedda som bas för ett kyrkopolitiskt förbund mellan de evangeliska och som utarbetats av en krets teologer i Wittenberg. Dessa artiklar hade tillkommit år 1529. Samma år nedskrevs Marburg-artiklarna som ett resultat av religionssamtalet mellan Luther och Zwingli. Även dessa har utnyttjats av Melanchton, Med direkt sikte på riksdagen i Augsburg var de s.k. Torgauartiklarna skrivna. Även de härrörde från Wittenberg och var av kurfursten avsedda att bli använda som underlag för en försvarsskrift, som skulle framläggas i Augsburg. Augustana röjer även inflytande från detta kyrkopolitiska dokument.
Riksdagen var sammankallad till den 8 april; först den 15 juni anlände kejsaren och tiden var inne för ett beslut i religionsfrågan. Den romerska kyrkans företrädare ville inte låta de protestantiska ständerna framträda med en skrift i bekännelse- och försvarssyfte. Detta medgavs dem likväl, och dagen för överlämnandet fastställdes till den 24. Sammanträdet denna dag ägde rum på kvällen, varför någon uppläsning av skriften inte medhanns. Melanchton arbetade in i det sista på bekännelsen och dess formulering. Nästa dag upplästes skriften och överlämnades till kejsaren i två versioner, en tysk och en latinsk.
Originalmanuskripten till Augsburgska bekännelsen har gått förlorade. Avskrifter av bekännelsen kom naturligtvis snart i omlopp, och redan under riksdagen trycktes den i sex upplagor på tyska och i en upplaga på latin. Dessa första tryckta editioner av bekännelsen var emellertid inte helt tillfredsställande och hade ingen officiell sanktion. Melanchton ombesörjde därför själv en upplaga, som utgavs året efter riksdagen och som får anses vara den officiella editio princeps.
Confessio Augustana utkom ganska snart i flera upplagor. Melanchton behandlade den inte sällan som sin privata skrift och vidtog smärre, oftast formella ändringar. I en upplaga år 1540 hade han emellertid företagit en omredigering av bekännelsens tionde artikel och där formulerat nattvardsläran så, att den närmade sig den kalvinska uppfattningen. Även denna upplaga användes en tid vid sidan av de övriga. Då de reformerta emellertid började åberopa denna artikel som stöd för sin nattvardsuppfattning, förkastades 1540 års upplaga av lutheranerna och den kom bland dem att gå under namnet Augustana variata. Konkordieboken upptog Augustana invariata. Den latinska texten hämtades från den av Melanchton år 1531 ombesörjda upplagan. För den tyska versionen anlitade man en handskrift i det kejserliga kansliet.
När Uppsala möte antog den Augsburgska bekännelsen som läronorm, skedde det uttryckligen under framhävande av att man avsåg den oförändrade bekännelsen. Den svenska översättningen av Confessio Augustana i vår första lutherska bekännelseskrift, den tidigare omnämnda Confessio fidei, utgår från Konkordiebokens latinska text. Denna text är emellertid på vissa punkter förändrad och översättningen är anpassad efter svenska förhållanden.

Ny partner

Just nu funderar jag på vad som är det primära om jag skulle leta efter en ny partner nu vid 50+.
Visst har utseende betydelse. Han får ju inte se avskräckande otrevlig ut. Utseendet är subjektiv så jag bör kanske tillägga att han inte ska se otrevlig ut i mina ögon. Den som ser otrevlig ut i mina ögon ser säkert jättetrevlig ut en annan kvinnas ögon.
Han skall ha rätt inställning till alkohol. Det är också bra om han inte röker eftersom jag nyligen har slutat men min egen karaktär i den frågan är inte den bästa .*S*
Han bör ha rätt bra ordnat ekonomi. Med ordnat ekonomi menar jag ordning på sin ekonomi annars blir det bara problem och sånt har i alla fall inte jag någon lust med.
Jag tycker han ska ha körkort. Mina preferenser säger mig att med en partner utan bil blir jag så småningom degraderat till chafför.
Hän bör helst inte ha barn som han delar vårdnaden om för det har jag också varit med om. Jag blev till en bricka i ett spel.
Han ska inte bo för långt bort ifall han inte är flyttbar för det blir för dyrt i längden. Det har jag helt enkelt inte råd med. Man vill ju inte bli ruinerat på kuppen.
Han ska vara generös eftersom jag är det. Jag trivs med att skämma bort min partner men är det ensidigt känner jag mig utnyttjat och ledssar rätt så snabbt.
Han ska vara utan hämningar, frigjort och säker i sin sexualitet. Han ska kunna ta ett tillfälligt misslyckande för vad det är just ett tillfälligt misslyckande.
Han ska vara händig, hjälpsam och samarbetsvillig för all bra partnerskap bygger på bra samarbete i vardagen.
Han ska ha egna intressen eftersom jag har stort behov av egen tid.
Men det primara är att han förstår vad jag säger och har i grunden samma inställning till tillvaron som jag för i annat fall blir livet bara ett långt argumenterande och övertygande om vem som har rätt.
En vision som är totalt uteslutande för min del.

Jag förstår att det är i det närmaste omöjligt att hitta en sådan partner.

Jag är nog inställt på att tillbringa resten av mitt liv som lycklig singel med små äventyrliga avbrott.*S*

En stor mans dröm

Människors drömmar är nog en förutsättning för utvecklingen av mänskligheten i både stort och smått.Just i morse när jag funderade på vad som håller på att hända i mellanöstern kom jag att tänka på en av historiens stora mäns dröm.Det som hände i USA 2008 var nog helt otänkbart i hans tid men han hade en dröm som fick en snöboll i rullning och förra året fick vi uppleva att en del av den har gått i uppfyllelse.

Jag vill påminna om Martin Luther Kings stora Dröm.



Let us not wallow in the valley of despair, I say to you today, my friends.
And so even though we face the difficulties of today and tomorrow, I still have a dream. It is a dream deeply rooted in the American dream.
I have a dream that one day this nation will rise up and live out the true meaning of its creed: "We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal."
I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.
I have a dream that one day even the state of Mississippi, a state sweltering with the heat of injustice, sweltering with the heat of oppression, will be transformed into an oasis of freedom and justice.
I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character.
I have a dream today!
I have a dream that one day, down in Alabama, with its vicious racists, with its governor having his lips dripping with the words of "interposition" and "nullification" -- one day right there in Alabama little black boys and black girls will be able to join hands with little white boys and white girls as sisters and brothers.
I have a dream today!
I have a dream that one day every valley shall be exalted, and every hill and mountain shall be made low, the rough places will be made plain, and the crooked places will be made straight; "and the glory of the Lord shall be revealed and all flesh shall see it together."
This is our hope, and this is the faith that I go back to the South with.
With this faith, we will be able to hew out of the mountain of despair a stone of hope. With this faith, we will be able to transform the jangling discords of our nation into a beautiful symphony of brotherhood. With this faith, we will be able to work together, to pray together, to struggle together, to go to jail together, to stand up for freedom together, knowing that we will be free one day.
And this will be the day -- this will be the day when all of God's children will be able to sing with new meaning:
My country 'tis of thee, sweet land of liberty, of thee I sing.
Land where my fathers died, land of the Pilgrim's pride,
From every mountainside, let freedom ring!
And if America is to be a great nation, this must become true.
And so let freedom ring from the prodigious hilltops of New Hampshire.
Let freedom ring from the mighty mountains of New York.
Let freedom ring from the heightening Alleghenies of Pennsylvania.
Let freedom ring from the snow-capped Rockies of Colorado.
Let freedom ring from the curvaceous slopes of California.
But not only that:
Let freedom ring from Stone Mountain of Georgia.
Let freedom ring from Lookout Mountain of Tennessee.
Let freedom ring from every hill and molehill of Mississippi.
From every mountainside, let freedom ring.
And when this happens, when we allow freedom ring, when we let it ring from every village and every hamlet, from every state and every city, we will be able to speed up that day when all of God's children, black men and white men, Jews and Gentiles, Protestants and Catholics, will be able to join hands and sing in the words of the old Negro spiritual:
Free at last! Free at last!
Thank God Almighty, we are free at last!

ELSA
Ikväll känner jag för att berätta om en människa som har gjort ett livsavgörande intryck på mig.
Jag tänkte berätta historien om Elsa.
Ja mötte Elsa för första gången mitt i natten en sommarkväll vid gravfälten från järnåldern på Visingsö.
Jag befann mig på Visingsö för att slicka mina sår efter att jag hade lämnat mitt hem i Stockholm efter ett nästan trettioårigt äktenskap. Jag befann mig i en livskris och hade tappat fotfästet i tillvaron.
En natt vaknade jag av att vara genomsvettigt och grät i sömnen. Oron gjorde att jag kände att jag måste lämna stugan jag hyrde och ta mig en sväng med bilen.
Det var en stjärnklar natt och när jag närmade mig gravfälten på södra sidan ön såg jag i diket en gammal gumma med sin cykel liggande på marken brevid sig. Jag stannade till och tänkte precis lämna bilen när jag såg hennes brinnande blick. Jag var som förstenat och bara stirrade i dessa ögon. Jag hörde hur ögonen talade till mig och den enda tanken jag fick var att dom sa "akta dig så du inte blir som jag".
Efter vad som verkade en evighet vände gumman bort huvudet, lyfte upp sin cykel och började gå. Jag lugnade mig en stund och åkte tillbaka till stugan.
Dagen efter frågade jag en bekant vem gumman var och jag fick veta hennes historia.
När Elsa var omkring 10 år dog hennes mamma och hon bodde ensam med fadern i huset på södra sidan. Hon fick ersätta modern i hushållet och fick knappt besöka skolan. Det hemska var att inte bara i köket utan även i sängen fick hon ta sin mammas plats. Fadern var ute och söp på kvällarna och Elsa fick lida när han kom hem. Hela ön visste om flickans bekymmer men ingen ingrep.
När Elsa blev vuxen kvinna träffade hon en man från Jönköping och gifte sig med honom. Dom fick ett barn och mannen tog alla Elsas pengar och gav sig iväg och syntes inte till något mer.
Efter ett litet tag miste Elsa även sin älskade dotter.
Från den dagen tog Elsa varje morgon sin cykel lastade kassar med babykläder på den och begav sig till Jönköping.
Ingen visste vad hon gjorde där men på kvällen kom hon tillbaka till ön.
Hon slutade totalt att tala med någon öbo utan bara stirrade på dom med hat i blicken. På senare tid talade hon lite med folk på färjan men bara med turister eller människor som hade sina sommarnöjen på ön.
Dom sista åren i sitt liv orkade hon inte ta sig till Jönköping utan nöjde sig med Gränna.
Denna jul la jag en chokladask i hennes brevlåda. Jag kunde inte komma på någon lämplig julhälsning så kortet fick vara tom.
När jag hörde berättelsen om Elsa förstod jag vad budskapet till mig var. Jag lovade mig själv att aldrig vara bitter utan ta saker som dom är och acceptera dom för vad dom är. Att alltid se det positiva i sånt som händer. Det har gått bra hitintills men jag har ju förskonats av verkliga tragedier som att det skulle hända mina barn eller barnbarn något hemskt. Hur jag skulle reagera då vet jag naturligtvis inte idag.
För några år sedan dog Elsa. Jag fick höra att hon inte kunde lämna ön längre och att hon var portförbjuden på Konsum eftersom hon luktade så illa. Dom körde istället hem varor till henne.
En dag när dom kom låg hon död i sin säng.
Efter hennes död hittade dom en avlägsen släkting som fick ärva huset och marken. Huset går inte att bo i det är otroligt skabbigt så rycktet går att det kommer att rivas och släktingen kommer att bygga ett nytt eftersom läget är otroligt vackert där.
Bitterhet och hat är nog en av människans värsta fiender.

Som utomstående frågade jag naturligtvis varför ingen gör något åt gumman eftersom alla kan se att hon behöver hjälp. Svaret jag fick var att många hade försökt men att hon vägrar att ta emot hjälp.
Själv ville jag hälsa på henne men kände att jag mådde för dålig för det och så var jag rädd. Nu skulle jag klara det men nu är det för sent.

Nyårsafton

Nyårsfirandet inledde jag i Nacka kyrka.
Den är byggdes i slutet på 1800 talet av arkitekten Gustav Wickman.
Mycket av interiören är från det första kända kyrkobyggnaden i Nacka på 1600 talet.
Det var ett enkelt träkapell och revs på 1690 talet. Ett nytt och större kapell invigdes 1697. Det låg uppe på grusåsen nära Dammtorpssjöns utlopp i Nackaån.
Nacka var vid denna tid en kapellförsamling och hörde ihop med Brännkyrka och Huddinge.

Traktens folk firade gudstjänst i kapellet men det kom också stadsfolk på utflykt som besökte högmässan.

En sådan utflykt fick betydelsefulla konsekvenser för det kyrkliga livet i hela Sverige.
En augustikväll 1723 samlades en skara kvinnor och män på värdhuset vid stora Sickla gård. Sällskapet tänkte besöka en gudstjänst som skulle hållas av en känd väckelsepredikant den unge studenten Carl Tellbom.
På natten mellan lördag och söndag den 25 augusti höll dom en andaktsstund med bön och psalmsång en så kallad koventikel.
Detta var inte tillåten enligt gällande förordningar och mötet anmäldes till myndigheterna. En process följde som resulterade i vad som kom att kallas konventikelplaktatet. Det var en förordning som utgavs 1726 och som förbjöd enskilda religiösa samlingar utanför kyrkans kontroll.
Konventikelplakatet kom att gälla i 130 år och blev direkt eller indirekt orsak till att många tusen svenskar emigrerade till USA för att kunna utöva sin tro.

Jag välkommnar det nya året 2009

och önskar alla ett gott nytt år med nya utmaningar och äventyr. Mycket kärlek och en god hälsa.

Min nyårsdikt för år 2009

De som känner mig älskar mig
De som inte älskar mig har aldrig gjort sig besväret att lära känna mig.
De som inte känner mig är inte värt min kärlek.

Året lovar framgångar och trevliga överraskningar i det sociala livet, i kärlekslivet och i yrkeslivet. 2009 innebär för väduren nya början inom var och en av de här områdena. Vad gäller din hälsa, bör du ha hand om den - något som du kan börja göra redan under januari 2009. Ät rätt och motionera. Undvik all psykisk, mental eller fysisk stress.

VÄDUREN 2009
För Väduren innebär 2009 mycket kärlek och romantik. Från och med Januri och fram till Mars, finns det någon som önskar ha din uppmärksamhet och ditt intresse. Denna någon kommer att försöka att göra allt för att vinna din respekt och ditt gillande. Detta har en positiv effekt på dig. Helt plötsligt, skulle du vilja eliminera alla hinder. Du gör allt för att bevisa att du är värd den här personens respek. Du gör de nödvändiga förändringarna och du kan räkna med en långvarig och mycket lycklig kärleksrelation.
Under 2009 ställs du inför viktiga beslut i ditt yrkesliv, på grund av de två förmörkelserna som sker i ditt tecken. Förmörkelser associeras ofta med förändringar. Den första förmörkelsen sker under mars månad och då står det plötsligt klart för dig vilken inriktning som du skulle vilja ta i yrkeslivet. Du kommer inte att nöja dig med detta. Du kommer att fundera över alla nya möjligheter som finns. Den andra förmörkelsen sker i september. Då känner du dig mogen för att säga upp dig och börja med ett nytt projekt eller ett nytt arbete. Det kan hända att du samtidigt kommer att bryta med gamla arbetskamrater.
2009 utlovar en otrolig romans för alla som är födda i Vädurens tecken. Ditt kärleksliv kommer att kulminera med en stor förälskelse och en underbar kärleksrelation. Du kommer att se allt med nya ögon och livet kommer att kännas underbart för dig. Den här nya personen som du möter är helt ny för dig, och du kan hindras av de lågor som fortfarande brinner för den gamla eller nuvarande partnern. Kanske kommer du att tveka innan du är mogen att kasta dig i den nya drömprinsens armar. Familjen och vännerna kommer inte att stödja Väduren. Trots detta, verkar detta vara den första chansen i ditt liv, kanske till och med den enda då du verkligen har hittat Mr. Perfect. Det är upp till dig om du vill ta den nya chansen eller inte. Du vet bäst vad du känner.
De stora avgörande besluten är lättare att fatta i december och inte heller behöver du oroa dig för vilka konsekvenser de här besluten har. Du förbereder dig för 2010, ett år som kommer att överraska dig eftersom många förändringar kommer att ske under detta året.
Oavsett vilken väg du kommer att ta under 2009, blir 2009 ett minnesvärt år som du aldrig kommer att glömma bort.