3 veckor har gått, en jäkla massa kvar

För tre veckor och 2 dagar sedan tog min semester slut och jag känner mig redan redo för en ny omgång.
Iår fick alla elever en Mac Book och jag skulle inte vara involverat i det.
Pyttsan !
I en vecka har jag inte ägnat tiden åt annat än svarat på frågor och tagit fram nya datakonton eftersom eleverna har glömt sin lösenord från förra terminen. Om det bara vore det gick det ju an men dom funkar inte heller för felet är oftast ett helt annat så det blir inte bara ett nytt lösenord utan tre fyra och varje gång får jag klicka mig hundrafemtielva gånger genom systemet för att komma till sidan där dom skapas och naturligtvis bara ett åt gången.
Allt annat som är bråttom så här i skolstarten som till exempel elevregistren har blivit liggande och idag när jag äntligen fick tid att ta itu med det visade det sig att allt var galet. Hela procapita som elevsystemet heter har fått spader. Det värsta är om jag inte får ordning på det den här veckan kanske eleverna inte får sina CSN pengar.
Jag har det inte så roligt just nu.
Jag har det faktiskt riktigt jobbigt eftersom ingen tycks fatta vad jag gör utan alla chefer, lärare och elever tycker bara att det dom har problem med är viktigt och det jag gör gör sig självt.
Idag gjorde jag för första gången ett misstag när jag skickade sms till en grupp elever att en lektion var inställd. Jag glömde skriva vilken lektion och mycket riktig fick jag flera timmar efter ett majl från en lärare att nästa gång skulle jag vara så vänligt att när jag smsar till elever skulle jag skriva vilken lektion det gäller. Till saken hör att bara några minuter efter misstaget smsade jag till eleverna vilken lektion det gällde och bad om ursäkt.
Det här är min värld.
Jag bukar inte beklaga mig men just nu känner jag för det. Nu gäller det bara att jag inte börjar stressa för det har jag ingenting för. Jag får helt enkelt ha som mantra att de högar som växer runt omkring mig är inte mina högar utan min chefs som har ansvaret att leda och fördela arbetsuppgifterna. Hon vet vilka mina vanliga arbetuppgifter är och ger hon mig andra borde hon rimligtvis förstå att dom vanliga blir liggande. Jag har talat om att jag inte hinner göra det som borde göras och i och med det har jag gjort mitt. Känner jag mig rätt kommer jag i alla fall att fixa det men om inte tänker inte jag må dålig för det.
På lördag kommer jag att åka till landet och stänga torpet för vintern. Då har jag en sak mindre att tänka på.
Lite roligt har jag att berätta.
Min syster och hennes dotter med familj har varit hos min son och hälsat på i en vecka. Det var jättefint väder och dom hade hur trevligt som helst. Själv jobbade jag förstås men jag hann åka med min syster till landet över helgen och visa henne rätt mycket på 2 dar. Hon tyckte i alla fall att det var jättefint i östergötland.
På måndag flyttar min andra son med familj till sitt nya hus och äntligen får mina fyra små barnbarn ett riktigt boende med gott om plats.
*
*
*