Det händer inte så värst mycket i mitt liv just nu.
Egentligen väntar jag bara på att snöeländet ska ge vika så man kan börja röra på sig igen.
Jag har ett elände med mitt garage eftersom infarten har används som snöupplag och sen är det en chansning varje dag när jag har bilen där eftersom porteländet fryser igen stup i kvarten. Nu har jag också hyrt en parkeringsplats men helst vill jag ju ha den i garaget förståss så därför chansar jag oftast.
Små idiotiska problem med andra ord.
Dansen fortskrider och numera är det bara roligt för jag behöver inte koncentrera mig så mycket för grundstegen har fastnad rätt bra.
Jag följer med spänning utvecklingen av regeringens förödande införande av nya sjukregler och RUT avdraget.
Vad gäller sjukförsäkringen kommer det nu fler och fler kritiska röster som bekräftar det jag sa i från början skulle hända.
RUT avdragsdiskussionen är spännande eftersom det talas om 11 000 kvinnojobb. Min tolkning är att man vill ha bort folk från den ordinarie arbetsmarknad och då backar man 50 år av jämlikhetsarbete och försöker styra tillbaka kvinnorna till spisen och skurhinken.
Det finns andra vägar att gå om man vill lätta trycket på arbetmarknaden. Först och främst naturligtvis en fördelning av arbetstiden.
Men om man absolut vill få folk tillbaka till hemmen skulle man ju kunna förändra skattesystemet. Jag menar återgå till att beskatta ett hushålls samlade inkomster och beskatta efter försörjningbörda. Då skulle ju familjerna kunna välja om de vill ha någon hemma som fixar marksevice. Hemmaman eller hemmafru på heltid eller deltid. Det finns nog säkert 11 000 som skulle nappa på det under en period av sitt liv. Bankerna har ju en beräkning hur mycket en familj måste ha i inkomster för att få lån. Liknande beräkning kunde man ju använda för beskattningen av hushållets inkomster upp till en viss nivå.
Naturligtvis måste pensionssystemet anpassas så det inte upprepas det som vi äldre kvinnor drabbas av idag att vi får låg pension eftersom vi var hemma när barnen var små och jobbade deltid under en period så det skulle fungera med skola, mannens jobb m.m. Framförallt vi som skilde oss på äldre dar sitter riktigt i skiten nu.
Det är väl bara att hoppas att det dyker upp någon på den politiska arenan som i klartext kan förklara hur sjukt C s resonemang är så folk förstår vad människan igentligen säger när hon talar sig varmt om kvinnors städjobb.
Annars är allt bra. Familjen mår bra och det är huvudsaken .
*
*
*
måndag 1 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar