onsdag 9 december 2009

Vill ha eller inte

Jag såg en passande lägenhet med uteplats på bostadsförmedlingen i måndags. Jag åkte dit och ville absolut ha den. Nu har jag blivit erbjuden den som nummer nio så jag får den nog inte. Jag har tackat ja och nu måste jag ta den ifall jag skulle få den. Nu vet jag inte längre om jag vill ha den.
Får jag den inte blir jag glad att jag slipper flytta.
Får jag den blir jag glad för den är finare än den jag har nu.
Hur det än blir kommer jag att bli glad.*S*
På jobbet är det förjävligt just nu. Alla rycker och sliter i mig och jag är helt slut. Jag hinner inte göra en sak klar innan 3 andra står där och vill ha något gjort.
Jag är i alla fall glad att jag har jobb och slipper förnedringsförmedlingen.
Jag är fortfarande inte kurant efter förkylningen för en evighet sedan och varje morgon är en smärre plåga att komma iväg.
Jag är i alla fall glad att jag inte är döende (hoppas jag) så jag slipper bli jagat av förskräcklingskassan.
När ska samhället (du och jag) vakna och sätta stop ?
Hur många tragedier som självmord, förtvivlandemord och utplånade familjer (sanna mina ord det kommer att hända snart) kommer det att behövas innan dessa grymheter kommer att rättas till. ?
Kommer det överhuvudtaget att ske eller har den perioden där vi har levt i ett humant och mänskligt samhälle tagit slut. ?
Dom klyftorna mellan rika och fattiga blir större och större i rasande fart.
Jag ser framför mig en framtid fyllt av konflikter som kommer att leda till motsättningar som kommer att mynna ut i ett helt nytt samhälle.
Det är bara så att människor accepterar inte orättvisor i längden.
I alla fall inte människorna i Sverige och europa.
När dom fattiga blir tillräkligt fattig och tillräckligt många kommer dom att växa sig stark.
Det kommer nog att hända redan på min livstid och då vill jag tillhöra den vinnande sidan.
Jag är så glad att jag är fattig *S*
*
*

2 kommentarer:

  1. Så sant, så sant, allför sant.
    Tyvärr är vi Svenska allför flata och lata för att sätta ner foten och samla oss under protesternas fanor. Är bara när vi kan protestera mot någon utländsk nations internering av främmande makt som vi i mindre utsträckning orkar masa oss upp ur TV-soffan. Då är det i regel ungdommar som protesterar och dessa prtotester slås gärna bort just med motivering att det är just ungdomsprotester.

    Se bara på Vietnamnsprotesterna - först när Olof Palme deltog i ledet så blev det rejäla rubroker.

    Men att protestera mot vår egna folkvalda är det sämre ställt med.

    Nä lite jävla anama skulle behövas - se bara vilket kaos de franska bönderna ställde till med för några år sedan - det tog skruv.

    Kul att få se ett skrivet ord från dig iaf - hoppas på fler rapporter från 08-an.

    SvaraRadera
  2. Oh härligt att se dig tillbaka! Håller med dig i ditt resonemang ovan.

    SvaraRadera