Tvillingar

På kvällen den sista mars låg Anni på soffan i köket när Otto kom hem ifrån arbetet. Hon hade varit hemma i två veckor för benen var full med vatten och hon kunde knappt ta sig ut till toaletten själv. Bernhard var kvar hos grannkvinnan för Anni hade ingen chans att hålla ordning på honom. Ingrid satt på golvet och lekte. Hon klarade dom trappstegen till lägenheten en trappa upp och var i övrigt ett försigkommet barn. Hon kom ner till Anni och höll henne sällskap på dagarna.
När Otto kom hem satt han igång spisen som eldades med kol. Idag skulle det bli linssoppa. Det blev nästan alltid linssoppa när Otto lagade mat. I förbigående nämde han att han hade hört idag att Irene hade fått en pojke för en vecka sedan.
På natten skrek Anni till när den första verken satte igång. Otto med minnen från förra gången skyndade skräckslagen på Anni för att dom skulle ge sig iväg.
På morgonen den 1 april föddes en flicka med kolsvart hår som vägde 4 kg och skrek ilsket och förnärmat när hon fick en dask på rumpan.
Allt hade gått bra och Anni kände sig lättad och först nu insåg hon hur oroligt hon hade varit för den här förlossningen.
När Otto kom på kvällen och syster bar in flickan tog han barnet på armen och studerade henne. Han lämnade tillbaka flickan till sköterskan och meddelade Anni att han hade pratat med det äldre paret och det var okej att dom lämnade henne redan på vägen hem från BB. Det var ingen ide att ta hem henne bara för ett par veckor med tanke på hur Ingrid hade reagerat när Bernhard föddes. Dom hade haft jobbigt med att skydda honom för fast Ingrid bara var två och ett halft ville hon ideligen gå fram och slå på pojken. Första gången hon kom in i rummet när han hade födds gick hon direkt fram till vaggan och gav honom en örfil.
Anni orkade inte protestera. Hon var bara glad att allt var över nu.
Senare i veckan kom Herbert förbi och ville se barnet. Dom gick ut i korridoren och när sköterskan visade fram henne genom glasväggen stirrade han en bra stund och sen utbrast han. "Vi måste se till att ingen som känner oss någonsin får se mina två barn brevid varandra"
Dom ser ut precis som tvillingar.
>
>